Kurs

I helgen som gick drog jag och min namne till Säffle för kurs. Lördagen gick i dirigeringens och apporteringens tecken. Bolly höll i kursen och vi var ett förväntansfullt gäng som vill lära oss mer av den varan. Lånehunden Ted skötte sig alldeles utmärkt. Min egen Puch var rent ut sagt olydig som fan, eller jag ska kanske säga att han var ofocuserad. Han har parat en tik och varit i Norge en vecka för att para ytterligare en, blev väl för mycket damer på en gång. Bolly är noggrann och försöker lära oss spanielhandler att det är viktigt, vilket inte är så lätt. Bara en så enkel sak att försöka vara still medans han går igenom en övning kan vara svårt t.o.m för en handler. Vi hade en trevlig kursdag med Bolly och fick med oss mycket hem, nu är det "bara" upp till oss själva att se till så det fungerar i värkligheten också. Söndagen höll jag själv i en kurs där vi skulle focusera på den jakliga biten. Söndagen väderprognos var ihållande regn. Regnet uteblev som tur var under själva kursen. Det var ett brett spann av deltagare, från sm-vinnare och rutinerade till rena "nybörjare". Trevligt att se nya ansikten och framför allt nya lovande hundar. Själv tyckte jag det flöt på bra och att "mina" elever skötte sig med den äran. Retriever ägare som köper sin första spaniel är så noga och vill ha detaljer för allt, vi spanielsfolk är mer vilda av oss. Viktig sak med spanielträning. Träna inte hunden för mycket, och absolut inte förrän den har fått upp den riktiga glädjen för att jobba. Träna på inkallning och sitt med visselpipa, det kommer man långt med. Träna i korta pass max 5-10 min. Jag själv tränar nästan aldrig i grupp förrän min hund är mogen för det. Tänk på att en reriever är avlad för att sitta och vänta. En spaniel är avlad för action

Påsk

Fi och "lånehunden" Ted busar medans Allan tar det lugnt i vårsolen

Puch har parat sin första tik

Igår em parade Puch sin första tik. Edgegrove Java (Pip) har varit här på Glimten några dagar, så igår så tyckte Puch det var rätt tid och så fick det bli. De hängde i 20 min så det borde bli valpar. Vi kommer att göra om parningen en gång till för säkerhets skull.
Intresserade valpköpare efter Streamside´s Puch och Edgegrove Java tar kontakt med Pär eller Louise Frosstråle kennelns hemsida http://www.formescanis.se/

Nästa helg kommer Knut Framstad ner för att para Woodash Nikita med Puch
Intreserade valpköpare efter Streamside´s Puch och Woodash Nikita tar kontakt med kennel Streamside´s Länk http://www.streamside.nu/index.html

Träning

Träningen med mina spaniels fortgår. Ted som fyller två år i maj är den enda hund som jag inte äger, han är här på kollo.

Kanintillgången har gott ner mycket på grund av de svåra vintrarna och myxen. Nu ser det ut som om de har hämtat sig en aning. I juli augusti ser vi om myxomatosen försvunnit, vi håller tummarna. För min egen del så tycker jag det är överlägset det bästa viltet att jaga in en spaniels på.

Fi och Puch är så nära det går att vara helt fasta på kanin. Ted tar sig efter en tveksam start, igår så hittade han två kaniner som han skötte hur bra som hälst utan att jag behövde "lägga" mig i. Nu känns det som att vi "bara" behöver ösa på, erfarenhet är viktigt hos en spaniel.


Värmen och våren gör så att lusten att ta fram knivarna och en träbit att forma till en figur slår till. Jag har en del idéer så vi får se vad det blir. Min konstnärliga ådra börjar bubbla!

Gänget på Glimten

Gänget som för närvarande huserar på Glimten. Selma och Scooter på besök i några veckor. Ted stannar förhoppningsvis lite längre. Siktet är inställt på SM tävlingarna i slutet på året. Christian Dokken har varit vänlig nog att låta mig försöka kvalificera honom till SM. Ja vi får se hur det går, men jag har förhoppningar på den stilfulle unge hanen. De första månaderna är avgörande huruvida jag ska forma honom, och om det går.

Barmark

Fredagen 24/2 har vi barmark. Efter jobbet drog jag iväg med min flock för lite träning på barmark. Lilla Fi fick börja och gjorde ett bra arbete. Hon är helt otrolig på att markera den lilla cockerflickan. Spelar nästan ingen roll hur man kastar dummin, hon spikar dem en efter en.
Min SM-vinnare Stremside´s Puch gick loss i hallonriset. Det hörs när Puch tar sig an marken. I år ska jag lägga upp träningen lite annorlunda med Puch, nu när vi har en SM vinst i bagaget så blir det lite finslipning på en del detaljer. Om Puch hade Fi´s markeringförmåga ja då var han nära den perfekta spanieln, i alla fall i mina ögon.

I nästa vecka får jag tillskott i flocken. En ung springerhane anländer till Sveriges framsida. Vi får se vad vi kan åstadkomma med honom. Siktet är SM, om jag sa något annat så skulle jag ljuga.

Klövviltjakterna

Lite om Allan och klövviltsjakterna. Den gode Allan har fungerat utmärkt denna säsong, rejäla drev och bra återgångar. Om man skulle önska sig något så är det söket som kan bli en aning trångt ibland. Allan har ingen skuld i detta utan det är jag som kontrollerat honom för mycket. Han är spårnoga så det blir inget hårt "tryck" på drevdjuret, och därmed inga som skenar. Gristillgången har gott ner på vår mark efter de kalla och snörika vintrarna som vi haft. Vi såg dock en viss uppgång den här säsongen. Allan har i alla fall lyckats hitta en del av nassarna. Kom ihåg en situation där vi skulle starta långt ner i marken. Passen var tillsatta en bra bit norr om oss, det är vanligt att just grisarna drar norrut på "våran" mark. Jag släppte Allan vid bilen när jag hörde att passen var tillsatta. Han försvann direkt mot en plantering som vi hade ca 200 m framför oss. Vi har ett pass söder om planteringen och jag tog mig dit. Rätt så snart hörde jag Allans grova skall, gris tänkte jag och pulsen gick upp. Efter att Allan skällt på grisen i 10 min så kom han ut till mig och slängde en blick sedan for han in igen och fortsatte skälla. Det flyttade sig lite runt i planteringen men ville inte ut. Jag tänkte att jag ville få grisen skulle gå loss, så efter 40 min så gick jag mot ståndet för att lägga vind och få ut grisen. Det tog inte så många minuter förrän det blev fullt drev i planteringen och det drog ner för en brant slänt och över en å österut. Allan släppte efter 1 km. Jag gick ner för att se om det var fler än en gris som han hade satt fart på. En ensam stor gris kunde jag konstatera efter att jag spårat av snön utmed ån. Det blir inte alltid som man planerar. Längre upp i marken så fälldes det ett bockkid för Allan.