Cocker championship 2011

Startade min res med att åka upp till Annikken. Vi skulle ta flyget från Torp på onsdagskvällen kl 21:10.
Jag hade hoppats på plusgrader när vi landade på Edingburghs flygplats, men fy vad det var ruggigt. Ingen snö men 7 minusgrader.
Bort till Hertz för att få tag på en bil. I en vauxhall corsa skulle vi fara runt på slippriga vägar. Efter ca 2 timmars körning i mörker och dimma så var vi framme i Dumfries, en öl ihop med Frasse, Lollo och Tore sedan i säng strax efter 02:00. Kl 06:00 upp som en fjäder och ner för lite frukost. Strax efter 07:00 skulle vi ta oss upp till Drumlanrig Castle för 2011 cocker championship.
Många bekanta ansikten mötte oss på på plats. Annikken hade med sig hundtäcken till Peter Jones och Spike Wills. Peter hade lämnat några ex av hans nyutgivna bok om hans 40 åriga liv med cockerspaniel av workingtyp. Det ska bli otroligt spännande att få läsa den när jag kommer hem. David Earsman kom också och hälsade. Han hade en stamtavla med sig som han ville disskutera med Annikken, de har blivit riktiga kompisar Mr Earsman och Annikken. Detta år är det rekård i deltagare, 36st hundar är kvalifiserade, endast en hund struken så 35 st till start. Två spännande dagar hade vi framför oss, det här ska bli intressant.
Lottningen är sedan länge klar, så efter en del information och presentation av domare, skyttar och stewards. Uppsittning i bilarna för en liten tur till provplatsen. Annikken parkerade den lilla Corsan mellan två stora bilar i en jättestor ensilagefålla. David Lisset skrattade gott när vi krånglade oss ur ”sadinburken”.
En kort promenad sedan var champoinshipet igång. Det var inte lätt att se några hundar i början. Spänningen var som sig bör vibrerande. Mark Whitehouses bruna hane Ftch Cheweky Scholes såg mycket fin ut, både bildligt och jakligt. Lite längre fram på dagen så fick jag och Annikken gå där framme och se en del hundar, tack för det Mr Earsman. Nr 20 Ftch Cheweky Bovril Mr M Smee var ytterligare en Brun hane som jag gillade. Efteråt kom Wendy Openshaw men Ftch Mallowdale Kim, den svarta tike fuskade för mycket när det kom till björnbären. Vet inte om det var orsaken till att hon åkte ut men jag såg inga andra orsaker. Peter Jones med Ftch Maesydderwen Sarong såg jag riktigt bra, som alla Peters hundar så jagar det alltid bra. Sarong har jag faktiskt skjutit en del kaniner för.
Första dagen var slut och resan till hotellet var framför oss. Supé på kvällen som inte var någon höjdare. Vi hade i alla fall en trevlig kväll. Pratade lite med Mr G West som drabbades hårt. Hans tik kom in i björnbär med sin bärjade fasan och skulle byta grepp, tre fotografer är framme och slår sina blixtrar i ansiktet på tiken som lämnar sin apport och åker ut. Mr West var en glad man för det, så är det ibland som han uttryckte det.
Ny dag. Upp med tuppen, full Engelsk frukost sedan var vi på G igen. Finaldagen var återigen svinkall, minus 8 med en blå himmel. En fin dag med andra ord. Idag såg vi så mycket bättre. Många fick fina släpp i öppen mark med inslag av starr. Här trivdes fåglarna och vi med dem. Vi stod högt och såg mycket bra. Will Clulee hade en hund kvar i provet, och det var förra årets vinnare Ftch Moelfamau Mini. Tiken jagar fint och finner en tupp som hon stöter, tuppen tar till vingarna och hinner 20m innan den faller till marken med en vinge av. Will skickar sin tik och hon försvinner i starren. Efter lång tid ser jag något i ögonvrån långt till vänster. Tuppen springer och hoppar framför hunden som inte använder sin näsa utan hoppar och tittar efter tuppen. Som på ett brev på posten så kommer det några gläffs från tiken, så var den dagen slut för Will. En hund som jagade mycket fint och med en fin stil var Scarlet Dusk, en av mina favoriter faktiskt. Vi hör efteråt att hon släpper ett litet ljud när Mr A Whitehouse skickar henne på en av apporterna. Nu var tummarna vita för P Jones och Sarong. Sarong åker ut för hård mun, Peter är rasande men som den sportsman han är så håller han minen. Nu skulle domarna konferera. Run off mellan nr 5 Ftch Cyknell Iris och nr 16 Ftch Heolybwlch Fatty ropades det ut. Snabbt som f.. tog jag mig upp för backen för att se lite bättre. Hundarna släpps och jakten är igång. Jag ser bra de första 15-20 sek och då är Fatty betydligt bättre. Championshipet är slut. Tillbaks till slottet för prisutdelning.
The Duke of Buccleuch håller ett mycket fint tal och prisar sin head gamekeeper Rab Clark med alla hans under keepers och trycker hårt på att ”vi” är ett team. Sedan uttrycker han sin glädje och hur stolt han är för att få ha cocker championshipet på deras marker, och vilken ära det är. Vi har nog bara ett sådant ställe i Sverige tyvärr. Pär Olssons och Hässelbyholm.
Vinnare i run offen och för hela championshipet en mycket rörd Ben Randall och Ftch Heolybwlch Fatty.
1:a Ftch Heolybwlch Fatty
2:a Ftch Cyknell Iris
3:a Selrach Daisy
4:a Ftch Centrewalk Daydream
Diplom
Ftch Cheweky Scoles
Ftch Rowstone Serana
Ftch Brook Furlong of Tptop Jack.
Efter lite foton och gratulationer till dem som förtjänade det så styrde vi kosan söderut mot North Yorkshire. En liten sväng inom John Norris för lite reaköp. Dimman var så tät när vi närmade oss Cotterdale att man kunde skära den med kniv. Äntligen framme, stackars Annikken som fick köra under de förhållanderna.
Vi hälsades välkommna av Andrew och Fiona Robinson. Lite sladder om hundarna ville Andrew skälvklart höra. Ett och annat hade vi självklart att berätta. En öl god middag och ett glas vin, sedan väntade sängen.
Liten sovmorgon lördag morgon. Nu skulle vi till Berry och kolla på en kull valpar som intresserade Annikken och Andrew. Andrew frågade om vi ville åka ut på eftermiddagen och leka lite med unghundarna, självklart ville vi det om vi hade tid. Vi blev inte så långvariga hos Berry då Andrew och Annikken blev en aning förvånad då de såg de små liven. Svansarna var mycker kort kuperade och inget som tilltalade . Tillbaks till Cotterdale för en kort lunch packa in hundarna i bilen och iväg. Jag går en sväng med Midge och du får skjuta Ulf. Självklart ville jag det. Midge var en trevlig bekantskap och en tik som värkligen kunde jaga trots sina unga år. Vi kunde hålla ett högt tempo och fick mycket mark avjagad. Hon fick in en bra stöt på en kanin framför mina fötter som jag släppte ut så långt jag vågade innan tjugan for till axeln och skottet gick, kaninen tumlade runt och blev liggande död. Snabb apport av lilla Midge. En ny stöt och jag sköt, kaninen slog runt och försvann bakom starrgräset. Midge skickade men fann inte kaninen, f.. jag var säker på att den låg där och gick fram för att kolla. Ett stort gryt bakom ”hörnet”. Ut med nu hund Star hette denna nya stjärna och var en tik som jag tror Andrew kommer få mycket glädje av om han förvaltar det rätt. Star är en betydligt tuffare och ”hårdare” tik än Midge. Ja framtiden får se. Några av de andra små liven fick sig också en litet jobb, dock mest i form av enkla apporter. Kan bara konstatera att man blir glad av att se de är små jaktmaskinerna fara runt i marken. Midge fick sig ett nytt släpp och jag fällde två fasaner för henne. Lite ringrostig var man dock med bössan då jakten legat nere ett tag här hemma.
Söndag morgon och vi var på väg till östkusten för att titta på en hane. Det blir många timmar i bilen denna söndag. Efter att vi tittat på hanen och ytterligare hundar så drog vi upp mot Edingburgh för kvällsflyget till Oslo.
Hemma hos Annikken blev det lite mat och snack sedan bums i sängen. Måndag morgon blev det resan hemåt mot Glimten, där bak satt en liten svart/vit springertik Woodach Nikita. Det ska bli intressant att se vad det blir av henne.
Bilder från mitt album här nere.
http://picasaweb.google.com/tretaljaren/Cockerchampionshipet2011#