Skadad Puch

Ja då var det dax att åka till djursjukhuset igen. Två ggr på 14 dagar, det drabbar ingen fattig.
Puch skadar sin svans varje gång vi jagar. Jag var inom "min" veterinär och visade upp hans skadade svans i höstas. Vi beslöt att Puch skulle bli av med en liten bit av svansen när säsongen var slut. Nästan 6000 kr för att ta bort yttersta delen av svansen, är det klokt?
Otroligt att vi inte får kupera valparna på arbetande raser (hundar) Kommer ihåg förra årets unghundsderby när jag startade med Jonas Dahllöfs unga springertik Pearl. Pearl och Oscar Frostgårds tik såg ut som två slaktare. De var helt täckta med blod fram till bogarna, bara efter ca 15 minuters jakt. Det var också de hundarna som placerade sig i topp och jagade hårdast.
Säsongens unghundsderby startade jag Puch och hans svans gick söner efter bara någon minut. Nu hoppas jag att vi får slippa de problemen i framtiden efter operationen.

I veckan fick jag åka till djursjukhuset igen med Puch. Hundarna lekte i trädgården och Puch och Fi for runt på infarten. Efter en stund stod Puch på tre ben. Det är ju inte så konstigt att de får en liten skada, det bruka gå bra trotts allt. Puch var halt och svullen på vänster tass.
Efter ett samtal med djursjukhuset i Slöinge så fick vi tid på fredagen.
Efter röntgen så konstaterades att han skadat en tå, men inget ingrepp behövdes. Dock ett tassbandage och koppelrastning i 2 mån!

Rävjakt Spannarp 20/2

Här ovan ser ni resultatet av "vår" rävjakt på Spannarp. Erik Larsson bjöd in till rävjakt på Spannarp. 13 st förväntansfulla jägare mötte upp på gårdsplanen. Tre st drev på förmiddagen och tre på eftermiddagen tänkte Erik att vi skulle klara av.

I bilarna och upp i skogen för det första drevet. Vi stod på linje rakt igenom den lilla skogen. Hundarna som skulle göra jobbet bestod av spaniels och labradorer. Ganska snart så small det i passet bredvid, en ny smäll och ytterligare en. Min passgranne sköt dublé. Två rävar i första passet, inte dåligt. Själv såg jag mängder av vilt. Hararna passerade mig från alla håll, och många var de. Rådjur kom också i mitt pass.
Nytt drev. En räv var synlig hörde jag på radion. Jag stod tryckt mot en trädstam och såg när räven kom smygandes, väldigt försiktigt satte han ner sina tassar. Nu var han inne på 15m rakt framifrån, han stannade och anade att det vår något framför honom. Om jag inte skjuter nu så kommer han att kasta pang, han for upp i luften och försvann bort mot min Anders som sköt och räven for runt och iväg igen. Han var hårt träffad men lyckade ta sig till grytet som var i närheten. Konstigt att ingen passade vid grytet, vilket jag trodde. Grytjägare får ta över och avliva den skadade räven.
I nästa drev såg vi ingen räv men en massa rådjur och harar.

Nu var det ner till gården för att grilla korv. Det smakade härligt med lunch nu. En del pikar fick jag eftersom inte räven blev på pass, men det får man ta i det här gänget.

Nytt drev efter lunch. Nu skulle vi jaga i "parken". Här var en räv synlig men lyckade smita förbi oss.
Snabb omställning och vi passade av mot en energiskog. Anders som hade passet bredvid mig sade, här finns det säker räv idag. Självklart hade han rätt. Jag hörde hur det prasslade svagt i löven, gjorde mig beredd då jag såg Anders höja sin sds och tryckte av. Tummen upp för att göra kart att räven låg på plats. Nu small det till höger om mig, en ny räv försökte sätta sig i säkerhet men blev liggande död i "skogen".
Sista drevet och Anders sköt en räv på stöt av Pärs springertik. Snygt arbete av både hund och skytt, och mitt framför mina ögon.

Så på parade låg där fem rävar, inte dåligt!

Lägger in en bild som jag hittade i mitt album. Min son Sebastian poserar med två av mina SM vinnare Minväns Moppe och Whaupley Cappuccino (Solo). Haren sköt Sebastian efter en fin stöt av Solo. Vi försöker få till en liten jakt jag och Sebastian. Hare är en av våra favoriter, både när det gäller jakt och på tallriken.

Till helgen blir det rävjakt.

Puch

Ja då ska vi till veterinären idag och få av lite på Puch´s svans. Den yttre delen på hans svans slås sönder och irriterar honom. Otroligt att vi inte får kupera arbetande hundar i det här landet, det ställer bara till mer lidande för hundarna att göra det sedan.
Men efter ingreppet så hoppas jag att han slipper ha ont. Jag har gjort det på två hundar tidigare, då var det cockrar. Det såg ut som om de bara tyckte det var skönt att bli av med den yttersta delen av svansen. Lilla Fi kommer från England så hon är kuperad sedan hon var ett dygn gammal.

Cocker championship 2011

Startade min res med att åka upp till Annikken. Vi skulle ta flyget från Torp på onsdagskvällen kl 21:10.
Jag hade hoppats på plusgrader när vi landade på Edingburghs flygplats, men fy vad det var ruggigt. Ingen snö men 7 minusgrader.
Bort till Hertz för att få tag på en bil. I en vauxhall corsa skulle vi fara runt på slippriga vägar. Efter ca 2 timmars körning i mörker och dimma så var vi framme i Dumfries, en öl ihop med Frasse, Lollo och Tore sedan i säng strax efter 02:00. Kl 06:00 upp som en fjäder och ner för lite frukost. Strax efter 07:00 skulle vi ta oss upp till Drumlanrig Castle för 2011 cocker championship.
Många bekanta ansikten mötte oss på på plats. Annikken hade med sig hundtäcken till Peter Jones och Spike Wills. Peter hade lämnat några ex av hans nyutgivna bok om hans 40 åriga liv med cockerspaniel av workingtyp. Det ska bli otroligt spännande att få läsa den när jag kommer hem. David Earsman kom också och hälsade. Han hade en stamtavla med sig som han ville disskutera med Annikken, de har blivit riktiga kompisar Mr Earsman och Annikken. Detta år är det rekård i deltagare, 36st hundar är kvalifiserade, endast en hund struken så 35 st till start. Två spännande dagar hade vi framför oss, det här ska bli intressant.
Lottningen är sedan länge klar, så efter en del information och presentation av domare, skyttar och stewards. Uppsittning i bilarna för en liten tur till provplatsen. Annikken parkerade den lilla Corsan mellan två stora bilar i en jättestor ensilagefålla. David Lisset skrattade gott när vi krånglade oss ur ”sadinburken”.
En kort promenad sedan var champoinshipet igång. Det var inte lätt att se några hundar i början. Spänningen var som sig bör vibrerande. Mark Whitehouses bruna hane Ftch Cheweky Scholes såg mycket fin ut, både bildligt och jakligt. Lite längre fram på dagen så fick jag och Annikken gå där framme och se en del hundar, tack för det Mr Earsman. Nr 20 Ftch Cheweky Bovril Mr M Smee var ytterligare en Brun hane som jag gillade. Efteråt kom Wendy Openshaw men Ftch Mallowdale Kim, den svarta tike fuskade för mycket när det kom till björnbären. Vet inte om det var orsaken till att hon åkte ut men jag såg inga andra orsaker. Peter Jones med Ftch Maesydderwen Sarong såg jag riktigt bra, som alla Peters hundar så jagar det alltid bra. Sarong har jag faktiskt skjutit en del kaniner för.
Första dagen var slut och resan till hotellet var framför oss. Supé på kvällen som inte var någon höjdare. Vi hade i alla fall en trevlig kväll. Pratade lite med Mr G West som drabbades hårt. Hans tik kom in i björnbär med sin bärjade fasan och skulle byta grepp, tre fotografer är framme och slår sina blixtrar i ansiktet på tiken som lämnar sin apport och åker ut. Mr West var en glad man för det, så är det ibland som han uttryckte det.
Ny dag. Upp med tuppen, full Engelsk frukost sedan var vi på G igen. Finaldagen var återigen svinkall, minus 8 med en blå himmel. En fin dag med andra ord. Idag såg vi så mycket bättre. Många fick fina släpp i öppen mark med inslag av starr. Här trivdes fåglarna och vi med dem. Vi stod högt och såg mycket bra. Will Clulee hade en hund kvar i provet, och det var förra årets vinnare Ftch Moelfamau Mini. Tiken jagar fint och finner en tupp som hon stöter, tuppen tar till vingarna och hinner 20m innan den faller till marken med en vinge av. Will skickar sin tik och hon försvinner i starren. Efter lång tid ser jag något i ögonvrån långt till vänster. Tuppen springer och hoppar framför hunden som inte använder sin näsa utan hoppar och tittar efter tuppen. Som på ett brev på posten så kommer det några gläffs från tiken, så var den dagen slut för Will. En hund som jagade mycket fint och med en fin stil var Scarlet Dusk, en av mina favoriter faktiskt. Vi hör efteråt att hon släpper ett litet ljud när Mr A Whitehouse skickar henne på en av apporterna. Nu var tummarna vita för P Jones och Sarong. Sarong åker ut för hård mun, Peter är rasande men som den sportsman han är så håller han minen. Nu skulle domarna konferera. Run off mellan nr 5 Ftch Cyknell Iris och nr 16 Ftch Heolybwlch Fatty ropades det ut. Snabbt som f.. tog jag mig upp för backen för att se lite bättre. Hundarna släpps och jakten är igång. Jag ser bra de första 15-20 sek och då är Fatty betydligt bättre. Championshipet är slut. Tillbaks till slottet för prisutdelning.
The Duke of Buccleuch håller ett mycket fint tal och prisar sin head gamekeeper Rab Clark med alla hans under keepers och trycker hårt på att ”vi” är ett team. Sedan uttrycker han sin glädje och hur stolt han är för att få ha cocker championshipet på deras marker, och vilken ära det är. Vi har nog bara ett sådant ställe i Sverige tyvärr. Pär Olssons och Hässelbyholm.
Vinnare i run offen och för hela championshipet en mycket rörd Ben Randall och Ftch Heolybwlch Fatty.
1:a Ftch Heolybwlch Fatty
2:a Ftch Cyknell Iris
3:a Selrach Daisy
4:a Ftch Centrewalk Daydream
Diplom
Ftch Cheweky Scoles
Ftch Rowstone Serana
Ftch Brook Furlong of Tptop Jack.
Efter lite foton och gratulationer till dem som förtjänade det så styrde vi kosan söderut mot North Yorkshire. En liten sväng inom John Norris för lite reaköp. Dimman var så tät när vi närmade oss Cotterdale att man kunde skära den med kniv. Äntligen framme, stackars Annikken som fick köra under de förhållanderna.
Vi hälsades välkommna av Andrew och Fiona Robinson. Lite sladder om hundarna ville Andrew skälvklart höra. Ett och annat hade vi självklart att berätta. En öl god middag och ett glas vin, sedan väntade sängen.
Liten sovmorgon lördag morgon. Nu skulle vi till Berry och kolla på en kull valpar som intresserade Annikken och Andrew. Andrew frågade om vi ville åka ut på eftermiddagen och leka lite med unghundarna, självklart ville vi det om vi hade tid. Vi blev inte så långvariga hos Berry då Andrew och Annikken blev en aning förvånad då de såg de små liven. Svansarna var mycker kort kuperade och inget som tilltalade . Tillbaks till Cotterdale för en kort lunch packa in hundarna i bilen och iväg. Jag går en sväng med Midge och du får skjuta Ulf. Självklart ville jag det. Midge var en trevlig bekantskap och en tik som värkligen kunde jaga trots sina unga år. Vi kunde hålla ett högt tempo och fick mycket mark avjagad. Hon fick in en bra stöt på en kanin framför mina fötter som jag släppte ut så långt jag vågade innan tjugan for till axeln och skottet gick, kaninen tumlade runt och blev liggande död. Snabb apport av lilla Midge. En ny stöt och jag sköt, kaninen slog runt och försvann bakom starrgräset. Midge skickade men fann inte kaninen, f.. jag var säker på att den låg där och gick fram för att kolla. Ett stort gryt bakom ”hörnet”. Ut med nu hund Star hette denna nya stjärna och var en tik som jag tror Andrew kommer få mycket glädje av om han förvaltar det rätt. Star är en betydligt tuffare och ”hårdare” tik än Midge. Ja framtiden får se. Några av de andra små liven fick sig också en litet jobb, dock mest i form av enkla apporter. Kan bara konstatera att man blir glad av att se de är små jaktmaskinerna fara runt i marken. Midge fick sig ett nytt släpp och jag fällde två fasaner för henne. Lite ringrostig var man dock med bössan då jakten legat nere ett tag här hemma.
Söndag morgon och vi var på väg till östkusten för att titta på en hane. Det blir många timmar i bilen denna söndag. Efter att vi tittat på hanen och ytterligare hundar så drog vi upp mot Edingburgh för kvällsflyget till Oslo.
Hemma hos Annikken blev det lite mat och snack sedan bums i sängen. Måndag morgon blev det resan hemåt mot Glimten, där bak satt en liten svart/vit springertik Woodach Nikita. Det ska bli intressant att se vad det blir av henne.
Bilder från mitt album här nere.
http://picasaweb.google.com/tretaljaren/Cockerchampionshipet2011#

Nya provregler

Idag damp det ner ett brev från ssrk. Kallelse till domare konferens för spanieldomare.
Det ska bli så jäkla roligt med just denna konferensen, tror att det kan bli mycket roliga och givande diskussioner. Hoppas verkligen att alla mina kolleger är lika positiva som jag till denna förandring som tar oss närmare rasernas hemland.
Spanieljaktkommitén har bjudit in Mark Clifford som ska hålla i bedömning i fält. Mark har jag dömt ihop med, en trevlig och sympatisk person som är mycket bra på att läsa hundar.
Först så ska jag kolla in cockershampionshipet som går i Skottland. Säkert dyker det upp situationer som man kan ta upp i mars på Öster Malma, om jag kommer ihåg dem förstås.
Ser fram emot att få Peter Jones bok i min hand, den har jag längtat efter sedan vi träffades i oktober. Får hålla en extra tumme för Peters tik Maesydderwen Sarong

Viltvård

Har traskat 1½ timme i 25 cm snö upp till en av våra foderplatser för att se om allt är i sin ordning. Till min glädje så stod där ca 15 hjortar och mumsade. De gick undan 50m när jag tog mig fram till rundbalen av ensilage. Jag tog bort snö och rensade upp med grepen som jag tog med mig. Mycket av ensilaget kunde jag få fram och hängde upp på en avbruten granstam 10m bort.
Nu var jag ganska nöjd med vad jag gjort för viltet idag. Nästa gång tar jag den som ligger längst in i marken, det blir ett bra träningspass.