Fredagen 29/10
Älgjakt i Skedala skog. Två drev skulle det bli denna fredag. Jag var drevkarl i första drevet. Allan fick följa med, och skulle släppas längre in i såten en bit från 25:an. Drevet drog igång, vi tog oss fram sakta men säkert för att hålla ihop drevkedjan. Väl inne i "Luntorna" så hördes en studsar smäll, nu väntade vi bara på att skytten skulle komma ut i etern och meddela vad han skjutit på. Göran i pass 90 har skjutit på en tjur som inte som gick undan. Nu var det förbud att skjuta på tjur, endast ensamma hon djur och dubbelkalv var tillåtet. Väl framme vid skyttarna så blåstes drevet av. Alla som sitter väster om skytten ska sitta kvar och några av de andra ska posta om.Jag och jaktledaren Stefan skulle göra eftersöket på tjuren. Allan tog an spåret och följde det lugnt och säkert Stefan var beredd om tjuren skulle rusa upp. Vi tog oss fram i terrängen, Allan först och jag därbak i linan, helt plötsligt vinklade Allan 90 grader nedför en slänt och över en strid bäck. Där inne ser jag att tjuren gått i sårlega. Stefan stegar fram och avlivar den.
Allan gjorde ett bra jobb, men nu återstår det bara jobb.
Lördag 30/10
Vilsvinsjakt på Mästocka övningsfält. Stor jakt med mycket folk kräver planering och jaktledning som vågar ta beslut.
Alla hälsades välkomna och genomgången startades, allt var planerat i minsta detalj och snart var vi i bilarna. Skyttarna till sina pass och vi hundförare till platser som vi skulle släppa hundarna. Släpp hundarna hördes i radion från Anders. Allan for iväg och var borta en lång stund, jag stod och väntade på ett upptag. Nu hördes Allans skall i skogen och drevet gick nordöst. Alexander som gick 500m till höger om mig meddelade över radion att han såg en skymt av Allan när han passerade med fullt skall, men hann inte se vad som var före wachteln.
Vi tog oss fram i såten och och snart hördes den första studsaren. En gris var skjuten. Såten avslutad, samling i Ebbared under skärmtaket. Tre grisar var skjutna fick vi reda på och en räv väl framme i Ebbared. Blåbärssoppan och äggamackorna kom fram och smakade utmärkt.
Nästa såt. Jag och Henrik skulle gå från öst medans tre andra skulle gå från väster. Allan hade ett kort drev på okänt djur i början. När jag vände i såten och skulle gå mot bilen i såtens västra del tog Allan upp ca 300 m framför mig. Grova skall växlades med korta drev i ca 25 min. efter ett tag så var Allan tillbaka och efteråt fick jag reda på av Magnus att det var ko och kalv som han höll på med. Ja nu var det inga älgar som skulle skjutas idag, men ett bra jobb gjorde han den gode Allan. Jakten slut och samling vid slakteriet.
Söndagen 31/10
Idag skulle mina spaniels få sig lite småviltsjakt. Meningen var att försöka fälla någon vild fasan för Scooter som jag ska starta på SM nästa helg. Scooter tog sig an den tuffa marken med nässlor, tjockt gräs och vasskanter. Efter fem min stöter han en fasan som jag fäller, den apporten var ingen match för den 3 åriga springern. Vi jagade oss fram och Scooter hade fyra stötar och jag hade en bra dag med "Bettan". Puch skulle få en chans i marken också. Puch hade inte varit i mark som höll fågel utan var injagad på kanin. Han är en riktigt talangfull springer och jag väntar mig mycket av honom i framtiden, hoppas att det så blir!. Puch har föräldrar som talar för en hårt gåendes hane, och hårt går han min nya krigare. Väl framme vid en bäck med snår och nässlor ser jag Puch bli mer intensiv och snart har han en stöt på en grann vild fasantupp. Tuppen lyfter och tar sig upp bakom buskarna och flyger över den branta bäckravinen, då kommer hagelsvärmet ifatt honom och han faller död ner på andra sidan. Puch sitter lugnt och tittar på mig, apport! han far iväg som en raket, ner i bäcken och över på andra sidan. Jag stannar honom och ger en signal ut till vänster. Han tar min signal och finner den granna tuppen. Stolt tar han sig ner i bäcken och kommer till mig med den. Det värmer i bröstet när vi förtsätter fram i marken, nu går han som jag aldrig sett förut. En ny stöt och han stannar och ser hönan flyga iväg precisom han inte gjort annat. Hönan släppte vi, och nu var det slutjagat för idag, bäst att sluta när det går som bäst.
söndag 31 oktober 2010
måndag 25 oktober 2010
Prov Gotland
Ja så var man hemma igen! Har varit på Gotland och dömt ett spanielprov, samt träffat en massa trevliga människor.
Fredagens Nkl skulle gå på för mig nya marker. Ivan De Flon har en gård som är anpassad för fågeljakt.
7st förväntansfulla förare med sina spaniels skulle ta sig an marken. En field, fyra cockrar och två springer. Oroande var att tre av cockrarna hade en del ljud för sig, ja tom skall. Men för min klassvinnare Vagnmakarns Nobless var det hög klass. Tiken gjorde i mina ögon ett mycket fint arbete och förde väl av Elisabeth Persson. Min andra pristagare var Morgan Hallgren med sin importerade tik Clonyn Addie gjorde också ett imponerande arbete vilket resulterade i ett förstapris.
Öppenklassen fick en tung mark intill sockerbruket. Här var det två cockrar och tre springrar som kom till start. En ny bekantskap för mig var Ronny Andersson Visby med sin fina springerhane Jaktfalkens Harley. Arbetet var av hög klas och det blev så klart ett förstapris. Elisabeths Vagnmakarens Dotson slet hårt i den tunga marken och hade inte den rätta turen med sig denna dag, ja ett 2:a pris är inte fy skam. Sista pristagaren var Perti med fruns (Biggan Elofsson) tik Fantins Sooth. Sooth fick en ganska svår uppgift, en brant slänt som hon klarade bra, hade dock inte någon tur heller. Tiken var inte så distinkt i dirigerings arbetet och fick ett 3:e pris.
Lördagens elitklass gick på sockerbrukets tuffa marker. Här var det tjockt med nässlor, ogräs, branta slänter ner mot kanaler och dammar. 10st hundar hade jag till bedömning under dagen, tre cockrar och sju springrar. Min klassvinnare från fredagens öppenklass Jaktfalkens Harley fick till ett lysande släpp. Bra marktäckning, fina stötar och utmärkta apporter. Här var ett av mina sällsynta HP mycket nära. Bra att gratulera Ronny till en lysande helg. Christian Dokkens hane Huntsmans Lance fick också till det idag, kraftfull i sitt arbete med ett bra tryck i marken. Förtjänade sin 1:a och blev därmed jaktchampion, grattis Christian!. Men klassvinnaren i Ekl blev återigen Jaktfalkens Harley.
Hoppas att jag blir bjuden att dömas på Gotland snart igen. Stort tack till Ingmar Palmgren som lagt ner ett stort jobb.
Nu börjar upp laddningen för SM. Scooter ska finjusteras och Puch ska få lite lätt träning fram till SM helgen. I dag fick jag besked att en liten cockerspanielflicka kommer till Glimten, funderar på ett namn men det lutar åt Fi.
Fredagens Nkl skulle gå på för mig nya marker. Ivan De Flon har en gård som är anpassad för fågeljakt.
7st förväntansfulla förare med sina spaniels skulle ta sig an marken. En field, fyra cockrar och två springer. Oroande var att tre av cockrarna hade en del ljud för sig, ja tom skall. Men för min klassvinnare Vagnmakarns Nobless var det hög klass. Tiken gjorde i mina ögon ett mycket fint arbete och förde väl av Elisabeth Persson. Min andra pristagare var Morgan Hallgren med sin importerade tik Clonyn Addie gjorde också ett imponerande arbete vilket resulterade i ett förstapris.
Öppenklassen fick en tung mark intill sockerbruket. Här var det två cockrar och tre springrar som kom till start. En ny bekantskap för mig var Ronny Andersson Visby med sin fina springerhane Jaktfalkens Harley. Arbetet var av hög klas och det blev så klart ett förstapris. Elisabeths Vagnmakarens Dotson slet hårt i den tunga marken och hade inte den rätta turen med sig denna dag, ja ett 2:a pris är inte fy skam. Sista pristagaren var Perti med fruns (Biggan Elofsson) tik Fantins Sooth. Sooth fick en ganska svår uppgift, en brant slänt som hon klarade bra, hade dock inte någon tur heller. Tiken var inte så distinkt i dirigerings arbetet och fick ett 3:e pris.
Lördagens elitklass gick på sockerbrukets tuffa marker. Här var det tjockt med nässlor, ogräs, branta slänter ner mot kanaler och dammar. 10st hundar hade jag till bedömning under dagen, tre cockrar och sju springrar. Min klassvinnare från fredagens öppenklass Jaktfalkens Harley fick till ett lysande släpp. Bra marktäckning, fina stötar och utmärkta apporter. Här var ett av mina sällsynta HP mycket nära. Bra att gratulera Ronny till en lysande helg. Christian Dokkens hane Huntsmans Lance fick också till det idag, kraftfull i sitt arbete med ett bra tryck i marken. Förtjänade sin 1:a och blev därmed jaktchampion, grattis Christian!. Men klassvinnaren i Ekl blev återigen Jaktfalkens Harley.
Hoppas att jag blir bjuden att dömas på Gotland snart igen. Stort tack till Ingmar Palmgren som lagt ner ett stort jobb.
Nu börjar upp laddningen för SM. Scooter ska finjusteras och Puch ska få lite lätt träning fram till SM helgen. I dag fick jag besked att en liten cockerspanielflicka kommer till Glimten, funderar på ett namn men det lutar åt Fi.
tisdag 12 oktober 2010
Castle Bolton
Idag hade vi bestämt träff med Peter Jones och Spiky Wills för en del kaninjakt och träning. Med oss hade vi gamekeepern Ian för att täcka upp för Andrew som var på grousehunting.
Vi skulle ner till samma ställe på Castle Bolton som vi var på i fjol. Platsen ligger underbart i en liten dal med en liten bäck som slingrar sig fram i marken och försvinner i underjorden. Ljung, starrgräs och ormbunkar såg vi framför oss när vi såg neråt.
Peter hade med sig fyra cockrar ett par unghundar som han ville att det skulle fällas vilt för. Ian gick på en kant med en stenmur som kaninerna hade en förkärlek till. Peters Slim stötte en kanin som försvann bakåt och kom ut så att Ian fick en träff på den innan den försvan mot muren, han hade den långa pipan med sig idag. Peter ville inte skicka slim då han tog ett par steg efter i stöten, vill du ha den Wolf (ja det var så de kallar mig)Jag kan prova med min springer! Scooter skickades iväg, stannades, längre ut och han for iväg bakåt upp på slänten ca 50m och fann löpan och försvann. Stolt kom han med kaninen efter ett tag, det var en bra start för mig idag. Hundarna avlöste varandra under eftermiddagen och skratten och pikarna var många. Peter och Spiky har lätt till skratt och en dag med dem är alltid något att minnas.
På kvällen skulle Andrew och Fiona anslut på puben White Rose. Efter en god måltid och en och annan pint i gott sällskap väntade sängen i Cotterdale. Fredags morgonen var det ny tur upp till höjderna vid Castle Bolton. Annikken sparade Ramp för att han skulle på prov på lördagen. Idag var Andrew tillbaka och ville gå några parsläpp med "sin" nya stjärna Bruno the bastard som ägs av Winston Churchills barnbarn. Bruno och Peters "blåa" hane Slim gick hårt i marken och producerade en del vilt, jag fick apportera in en del kaniner som de inte ville ta med sina hårt gående hanar. Scooter släpptes i en gräsmak där man inte kunde tro att där fanns kanin. När vi avslutat området som var ca: 100m så hade han stött 4 kaniner varav två fälldes. Puch fick chansen i en slänt med mycket ormbunkar, här hade han uppe många kaniner som dessvärre inte gick att skjuta på. Två kaniner fälldes för min nya "jaktmaskin".
Fredagen startades med mer jakt och träning på Grintons höjder. Nu började Peters och Spikys hundar fungera bättre och bättre. Två unghundar snabba som vesslor for ut och in i starrgräs tuvorna och producerade kaniner för bössorna. En liten brun tik tog löpor efter skadade kaniner som om hon inte gjort annat.
Resan upp till Ford Etal där provet skulle hållas tog ca: tre timmar. Samma marker som championshipet 2006 hölls på.
På Red Lion väntade Peter, Spiky och David Earsman på att vi skulle komma, tänk att få umgås med så mycket erfarenhet och hur de delar med sig av den. Vi hade en mycket trevlig kväll jag och Annikken.
Söndagen var det dax för den norska jäntan att starta sin röde hane. Väl på plats så var där en del kända namn som man såg. David Earsman frågade om jag ville vara viltbärare, det är ett utmärkt sätt att se hundarna på nära håll. Jag skulle gå med Dai Ormond. Mr Earsman gick själv med David Sowersby. Marken var svår för både förare och hundar. Mycket ormbunkar och björnbärsris gjorde det svårt för dem att hålla kontakt. På "vår" sida försvann ganska snabbt tre hundar. Man såg hur svårt de hade med den tuffa marken. Will Clulle tik var lite äldre och gjorde ett gott jobb under Dai. Hundarna på vår sida höll inte den bästa klassen, eller så var det terrängen som var för svår. Äntligen så kom Annikken över och gjorde sig klar för att starta Ramp. Han fick ett startkomando och for iväg bland ris och snår. Helt plötsligt så såg man skyttarna vara mer beredda och tog sina positioner. Ganska snabbt hade Ramp uppe en tupp som fälldes ute på faltet. Dai ville att Annikken skulle gå ut till kanten och lyfta Ramp över två staket. Ut! han for iväg stopp! där, sedan var fasanen i Annikkens hand. Fortsätt, hanen jobbade intensivt vidare i en bra kontakt med Annikken. Ny stöt på en tupp, pang! Skicka din hund sade Dai. Snart hade Ramp lokaliserat fågeln och kom med den till en stolt Annikken. Dai var nöjd och nickade till mig och tittade på Ramp. Den hunde har gjort betydligt bättre ifrån sig än "våra" hundar sade Dai till mig när Annikken gott. Annikken var inte nöjd med första släppet vilket gjorde att de inte placerade sig. Men skyttarnas pris är inte fy skam och Dais bästa hund. Annikken var stolt och nöjd, många kom fram och gratulerade henne till den fina hunden. David Earsman var lyrisk och pratde mycket gott om deras arbete. Jag fick för övrigt en present av Mr Earsman för att jag hjälpt honom i diskussionen på fredags kvällen, en avlivnings tång som han hade patent på. I bilen och vidare ner till White Rose för en trevlig kväll med "gänget". Söndagen startades med mer kaninjakt och träning. Fram till tidig eftermiddag höll vi på, sedan var det bara att ta farväl av våra vänner för den långa resan hem.
Under den närmaste tiden kommer Peter Jones bok ut och då ska det få en hedersplats i min hylla. Bara tanken att få möjlighet att arbeta med hundar och diskutera olika situationer med dessa erfarna spanielmänn i denna miljön är för oss skandinaver oersättligt. Synd bara att vår klubb inte har samma syn på hur det ska gå till för att söka stipendiet för spaniel domare.
Nästa år är vi förhoppningsvis tillbaka i North Yorkskire.
Bilder här under
Vi skulle ner till samma ställe på Castle Bolton som vi var på i fjol. Platsen ligger underbart i en liten dal med en liten bäck som slingrar sig fram i marken och försvinner i underjorden. Ljung, starrgräs och ormbunkar såg vi framför oss när vi såg neråt.
Peter hade med sig fyra cockrar ett par unghundar som han ville att det skulle fällas vilt för. Ian gick på en kant med en stenmur som kaninerna hade en förkärlek till. Peters Slim stötte en kanin som försvann bakåt och kom ut så att Ian fick en träff på den innan den försvan mot muren, han hade den långa pipan med sig idag. Peter ville inte skicka slim då han tog ett par steg efter i stöten, vill du ha den Wolf (ja det var så de kallar mig)Jag kan prova med min springer! Scooter skickades iväg, stannades, längre ut och han for iväg bakåt upp på slänten ca 50m och fann löpan och försvann. Stolt kom han med kaninen efter ett tag, det var en bra start för mig idag. Hundarna avlöste varandra under eftermiddagen och skratten och pikarna var många. Peter och Spiky har lätt till skratt och en dag med dem är alltid något att minnas.
På kvällen skulle Andrew och Fiona anslut på puben White Rose. Efter en god måltid och en och annan pint i gott sällskap väntade sängen i Cotterdale. Fredags morgonen var det ny tur upp till höjderna vid Castle Bolton. Annikken sparade Ramp för att han skulle på prov på lördagen. Idag var Andrew tillbaka och ville gå några parsläpp med "sin" nya stjärna Bruno the bastard som ägs av Winston Churchills barnbarn. Bruno och Peters "blåa" hane Slim gick hårt i marken och producerade en del vilt, jag fick apportera in en del kaniner som de inte ville ta med sina hårt gående hanar. Scooter släpptes i en gräsmak där man inte kunde tro att där fanns kanin. När vi avslutat området som var ca: 100m så hade han stött 4 kaniner varav två fälldes. Puch fick chansen i en slänt med mycket ormbunkar, här hade han uppe många kaniner som dessvärre inte gick att skjuta på. Två kaniner fälldes för min nya "jaktmaskin".
Fredagen startades med mer jakt och träning på Grintons höjder. Nu började Peters och Spikys hundar fungera bättre och bättre. Två unghundar snabba som vesslor for ut och in i starrgräs tuvorna och producerade kaniner för bössorna. En liten brun tik tog löpor efter skadade kaniner som om hon inte gjort annat.
Resan upp till Ford Etal där provet skulle hållas tog ca: tre timmar. Samma marker som championshipet 2006 hölls på.
På Red Lion väntade Peter, Spiky och David Earsman på att vi skulle komma, tänk att få umgås med så mycket erfarenhet och hur de delar med sig av den. Vi hade en mycket trevlig kväll jag och Annikken.
Söndagen var det dax för den norska jäntan att starta sin röde hane. Väl på plats så var där en del kända namn som man såg. David Earsman frågade om jag ville vara viltbärare, det är ett utmärkt sätt att se hundarna på nära håll. Jag skulle gå med Dai Ormond. Mr Earsman gick själv med David Sowersby. Marken var svår för både förare och hundar. Mycket ormbunkar och björnbärsris gjorde det svårt för dem att hålla kontakt. På "vår" sida försvann ganska snabbt tre hundar. Man såg hur svårt de hade med den tuffa marken. Will Clulle tik var lite äldre och gjorde ett gott jobb under Dai. Hundarna på vår sida höll inte den bästa klassen, eller så var det terrängen som var för svår. Äntligen så kom Annikken över och gjorde sig klar för att starta Ramp. Han fick ett startkomando och for iväg bland ris och snår. Helt plötsligt så såg man skyttarna vara mer beredda och tog sina positioner. Ganska snabbt hade Ramp uppe en tupp som fälldes ute på faltet. Dai ville att Annikken skulle gå ut till kanten och lyfta Ramp över två staket. Ut! han for iväg stopp! där, sedan var fasanen i Annikkens hand. Fortsätt, hanen jobbade intensivt vidare i en bra kontakt med Annikken. Ny stöt på en tupp, pang! Skicka din hund sade Dai. Snart hade Ramp lokaliserat fågeln och kom med den till en stolt Annikken. Dai var nöjd och nickade till mig och tittade på Ramp. Den hunde har gjort betydligt bättre ifrån sig än "våra" hundar sade Dai till mig när Annikken gott. Annikken var inte nöjd med första släppet vilket gjorde att de inte placerade sig. Men skyttarnas pris är inte fy skam och Dais bästa hund. Annikken var stolt och nöjd, många kom fram och gratulerade henne till den fina hunden. David Earsman var lyrisk och pratde mycket gott om deras arbete. Jag fick för övrigt en present av Mr Earsman för att jag hjälpt honom i diskussionen på fredags kvällen, en avlivnings tång som han hade patent på. I bilen och vidare ner till White Rose för en trevlig kväll med "gänget". Söndagen startades med mer kaninjakt och träning. Fram till tidig eftermiddag höll vi på, sedan var det bara att ta farväl av våra vänner för den långa resan hem.
Under den närmaste tiden kommer Peter Jones bok ut och då ska det få en hedersplats i min hylla. Bara tanken att få möjlighet att arbeta med hundar och diskutera olika situationer med dessa erfarna spanielmänn i denna miljön är för oss skandinaver oersättligt. Synd bara att vår klubb inte har samma syn på hur det ska gå till för att söka stipendiet för spaniel domare.
Nästa år är vi förhoppningsvis tillbaka i North Yorkskire.
Bilder här under
torsdag 7 oktober 2010
North Yorkshire
Efter en lång resa genom europa så kom vi æntligen fram till Cotterdale i North Yorkshire, jag och Annikken Aagaard.Hær skulle vi bo och jaga fasan och kanin hos Andrew och Fiona Robinson. De føder upp working cocker under prefixet Whaupley.
Med oss i bilen hade vi cockern Whaupley Tramp och mina springar Streamside`s Puch och Streamside`s Scooter.
Tænk att bara få komma hit och gøra det som man værkligen gillar i sællskap med personer som man tycker om, och inte kostar det oss en krona førutom resan.
Førsta eftermiddagen blev det lite fasan och kaninjakt i dalen. Måndagen 4/10 kørde vi upp till Grinton før kanijakt och hundtræning.Hundarna var på bettet från førsta minuten och vi turades om under dagen. Många kaniner blev støtta och fællda. Tisdagen 5/10 ny resa upp till Grinton før mer kaninjakt. Nu hade hundarna lagt i en extra vexel. Annikkens lille røde hane gik som en kanon, Scooter tog en runner på ca 100 meter och det værmde i brøstet. Puch gick kanonbra idag och tog två kortare runners på ca 40-50m. Onsdagen 6/10 mer fasaner i Cotterdale. Ramp och Scooter fick chansen att visa upp sina færdigheter. Ramp gjorde ett utmærkt arbete en var het som ett strykjærn så Annikken fick "snacka"lite med honom, Andrew stod och log. Scooter sæpptes och støtte ett par kaniner, Andrew skøt en kanin snett bakåt på andra idan en mur. Kom upp hær med Scooter, ser du kaninen dær nere? Sringern skickades ivæg med ett utkomando, stanade honom vid muren och gav han utkomando igen. Han "fløg øver muren kom på løpan och fann kaniner.
Nu blev det en kopp kaffe sedan bar det av till ett nytt stælle som Andrew fått tillgång till. Efter en halvtimme i bil så var vi frame. Skog med undervegetion, bjørnbærssnår och ris stod till buds. Andrews "nya" stjærna Bruno the bastard skulle børja.Han gick i snåren men hade en del fuffens før sig, så Andrew har en del jobb kvar med honom. Ramp hade aldrig varit i bjørnbærssnår si det skulle bli intressant att se hur han skulle bete sig. Ramp gick som vanligt nær Annikken hjælpt honom i børjan, Han gjorde en kanonstøt på en hårt tryckande kanin, puffade till den irumpan så att den for ivag. Han tøtte också två fasaner och var helt fast. Puch gick som en furie i bjørnbæren och Andrew var imponerad av honom trotts att han ær en springer. Tillbaks till Grinton och fler kaniner. Nu gjordehundarna helt felfria arbeten. Støtte kaniner,helt fasta, ner med huvudet i marken nær de fick apportkomando och tog løporne ut till kaninerna, snugga avlæmningar var det kanske inte men vi fick dem i hand.
Imorgon blir det Castle Bolton men Peter Jones och Spiky Wills.
Med oss i bilen hade vi cockern Whaupley Tramp och mina springar Streamside`s Puch och Streamside`s Scooter.
Tænk att bara få komma hit och gøra det som man værkligen gillar i sællskap med personer som man tycker om, och inte kostar det oss en krona førutom resan.
Førsta eftermiddagen blev det lite fasan och kaninjakt i dalen. Måndagen 4/10 kørde vi upp till Grinton før kanijakt och hundtræning.Hundarna var på bettet från førsta minuten och vi turades om under dagen. Många kaniner blev støtta och fællda. Tisdagen 5/10 ny resa upp till Grinton før mer kaninjakt. Nu hade hundarna lagt i en extra vexel. Annikkens lille røde hane gik som en kanon, Scooter tog en runner på ca 100 meter och det værmde i brøstet. Puch gick kanonbra idag och tog två kortare runners på ca 40-50m. Onsdagen 6/10 mer fasaner i Cotterdale. Ramp och Scooter fick chansen att visa upp sina færdigheter. Ramp gjorde ett utmærkt arbete en var het som ett strykjærn så Annikken fick "snacka"lite med honom, Andrew stod och log. Scooter sæpptes och støtte ett par kaniner, Andrew skøt en kanin snett bakåt på andra idan en mur. Kom upp hær med Scooter, ser du kaninen dær nere? Sringern skickades ivæg med ett utkomando, stanade honom vid muren och gav han utkomando igen. Han "fløg øver muren kom på løpan och fann kaniner.
Nu blev det en kopp kaffe sedan bar det av till ett nytt stælle som Andrew fått tillgång till. Efter en halvtimme i bil så var vi frame. Skog med undervegetion, bjørnbærssnår och ris stod till buds. Andrews "nya" stjærna Bruno the bastard skulle børja.Han gick i snåren men hade en del fuffens før sig, så Andrew har en del jobb kvar med honom. Ramp hade aldrig varit i bjørnbærssnår si det skulle bli intressant att se hur han skulle bete sig. Ramp gick som vanligt nær Annikken hjælpt honom i børjan, Han gjorde en kanonstøt på en hårt tryckande kanin, puffade till den irumpan så att den for ivag. Han tøtte också två fasaner och var helt fast. Puch gick som en furie i bjørnbæren och Andrew var imponerad av honom trotts att han ær en springer. Tillbaks till Grinton och fler kaniner. Nu gjordehundarna helt felfria arbeten. Støtte kaniner,helt fasta, ner med huvudet i marken nær de fick apportkomando och tog løporne ut till kaninerna, snugga avlæmningar var det kanske inte men vi fick dem i hand.
Imorgon blir det Castle Bolton men Peter Jones och Spiky Wills.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)